Klimatinformation med relevant geografisk och tidsmässig upplösning krävs för analyser av hur dagens och framtidens klimat kan påverka risker och sårbarheter inom olika delar av samhället och för naturmiljön. Klimatanpassning, som oftast behöver utgå från lokala behov, kräver alltså i någon mån tillgång till detaljerad information kring klimatets variabilitet och långsiktiga förändring i takt med den globala uppvärmningen, anpassad till lokala förhållanden.
Val av vilken typ av klimatanpassningsåtgärd som bör vidtas bör bygga på olika typer av klimatinformation; dels om det historiska klimatet, särskilt med fokus på de senaste decennierna, dels om framtidens klimat. Metoder som beskriver hur klimatinformation kan användas bör se olika ut beroende på tillämpningen, liksom i vilken grad klimatanpassningen syftar till att minska olika risker. Generellt börjar arbetet med klimatanpassning ofta med en risk- och sårbarhetsanalys. För att göra en riskanalys behövs information om sannolikheten för en viss händelse samt vilka konsekvenser det får om händelsen inträffar. Nivån på risken beräknas sedan genom att multiplicera sannolikheten för att händelsen inträffar och konsekvensen av den inträffade händelsen.
Expertrådet noterar i sin rapport bland annat att det finns behov av standardiserade, nationellt harmoniserade målgruppsanpassade vägledningar kring hur man använder klimatinformation. Dessa kan i sin tur behöva anpassas för regionala/lokala förhållanden. Hinder för kommuner när det gäller klimatanpassningsarbete har ofta visat sig vara kopplat till brist på kunskap kring vad för metodik, samt tillgång till klimatinformation och övrigt planeringsunderlag, som är relevant för kommunens klimatanpassningsarbete. För kommuner som är i början av sitt arbete kan även stöd kring vilka frågor som bör besvaras, kopplat till kommunens lokala förutsättningar, vara centralt.
Expertrådet föreslår att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att jämföra de nationella observationsbaserade klimatindikatorerna med motsvarande information från mer heltäckande data-set, som till exempel SMHI:s nya referensdata GridClim. Utifrån resultatet av denna jämförelse bör sedan förbättrade kunskapsunderlag för klimatanpassningsarbetet tas fram och spridas.
Expertrådet föreslår att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag och finansiering att ta fram och tillgängliggöra en heltäckande beskrivning över vilka typer av klimatdata som finns och vilka möjligheter som finns att eventuellt utöka datamaterialet. Myndigheten bör även få i uppdrag att genomföra en riktad satsning på insamling, digitalisering och homogenisering av tillgänglig information.
Expertrådet föreslår även att lämpliga myndigheter bör få i uppdrag att ta fram detaljerade analyser av extrema väder-och klimathändelser för ett klimat i förändring, ta fram utsläppsscenarier, göra beräkningar och tillhandahålla nationella klimatscenarier för Sverige, samt att identifiera behov av och ta fram analyser för relevanta klimatindikatorer i likhet med det som görs för det historiska materialet, med vilket framtidsscenarierna behöver jämförs. Detta kommer att underlätta för användare som behöver ta fram sannolikheter för olika väder- och klimathändelser till sin riskanalys.
Expertrådet frågar...
… Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI samt ledamot i det Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Vad skulle du vilja att regeringen går vidare med i den kommande nationella strategin för klimatanpassning när det gäller behovet av klimatinformation?
– Jag skulle förstås helst se att de går vidare med alla våra förslag. Vi har pekat på behovet av att säkerställa dels att klimatinformation om både historiskt och framtida klimat tas fram och tillgängliggörs och dels att satsningar görs för att stötta användare i hur klimatinformationen kan användas i deras klimatanpassningsarbete.
Varför är det viktigt med tillgång till bra klimatinformation i arbetet med klimatanpassning?
– Utan tillgång till bra klimatinformation är det svårt att göra uppskattningar av vilka eventuella klimatrelaterade problem man kan ställas inför och i vilken grad olika anpassningsåtgärder behövs för att minska samhällets sårbarhet.