Tema: Transnationella klimatrisker

Sverige är en liten aktör såväl geopolitiskt som på den globala marknaden och vårt beroende av andra länder är stort. Sverige är beroende av både export och import och vår självförsörjningsgrad är låg för många viktiga produkter vilket gör oss sårbara för störningar. Klimatförändringens effekter i andra länder är en typ av störning som i längden innebär konsekvenser för Sverige, men effekterna och påverkansvägarna är ofta komplexa och inte utredda i tillräcklig grad.

IVL Svenska miljöinstitutet tog under 2020 fram ett underlag till Expertrådet baserat på ett antal expertworkshoppar på olika teman kopplade till transnationella klimatrisker. Handel, finans, migration och geopolitik är några samhällsområden som pekades ut där olika typer av transnationella klimatrisker och möjligheter identifierats.

Teman kopplade till transnationella klimatrisker
Handel Obefintlig redundans för stora kriser i Sverige. Minskande tillgång globalt på vissa importerade livsmedelsvaror. Negativ påverkan på handel och näringsliv till följd av långsamma klimatförändringar och extrema väderhändelser. + Möjligheter till ökad självförsörjningsgrad och import av livsmedel.	Geopolitik Ökade spänningar i Sveriges närområde till följd av avsmältning i Arktis. Osäkerhet kring import av rysk olja från Sibirien då permafrosten tinar. + Sämre förhållanden för vattenkraftsproduktionen i södra Europa kan gynna svensk export av el från vattenkraft. + Möjlighet för Sverige till ökat bilateralt/internationellt samarbete, kunskapsöverföring och bistånd.
Finans Finansiella stabiliteten har låg motståndskraft mot klimatrelaterade risker Finansiella systemet leder inte investeringar till klimatresilienta aktiviteter eftersom det är svårt att prissätta klimatrisker. Ökade försäkringskostnader i Sverige på grund av förändringar på den globala återförsäkringsmarknaden till följd av extrema väderhändelser globalt. Vid ökad global konkurrens om strategiska varor, till exempel vissa livsmedel, kan Sverige få problem.	Människor Förändrade rörelsemönster och klimatzoner påverkar sjukdoms- och smittspridning. Ökad migration till följd av försämrade levnadsvillkor i vissa delar av länder/regioner/världen. Ojämn resursfördelning och socioekonomiska skillnader i Sverige accentueras av indirekta effekter. + Ökad turism och arbetskraftsinvandring ger ökade inkomster och höjd kompetens.

Ett exempel där transnationella klimatrelaterade risker är betydande och där det också kan finnas möjligheter för Sverige är kopplat till livsmedelsförsörjning. Varmare, torrare men även blötare klimat påverkar både Sveriges inhemska livsmedelsproduktion men också livsmedelsproduktionen i andra länder. I den nuvarande livsmedelsstrategin lyfts att svenskt jordbruk, genom ökad produktion och självförsörjning, kan få en viktig roll i att bidra till den globala livsmedelsförsörjningen i takt med att klimatförändringarna gör det svårare för produktion av livsmedel i andra länder. Fokus bör dock inte endast ligga på ökad självförsörjning. För att skapa motståndskraft mot klimatförändringens effekter i Sverige och i världen är det tydligt att även globala samarbeten och handel behövs.

I Expertrådets första rapport noteras att hanteringen av transnationella klimatrisker kräver integrerade åtgärder kopplat till såväl handel, finans, bistånd, internationell katastrofberedskap som säkerhetspolitik. Samtidigt finns en stor kunskapsbrist på området och ett behov av dialoger och utbyten mellan den offentliga och privata sektorn på olika samhällsnivåer för att öka kunskapen om hur Sverige riskerar att drabbas av transnationella klimatrisker.

Förslag på åtgärder

Expertrådet föreslår:

• att regeringen bör se över både den nationella livsmedelsstrategin, säkerhetsstrategin och den nationella klimatanpassningsstrategin så att såväl nationella som transnationella klimatrisker vägs in.
• att regeringen bör tillsätta en utredning kring ansvarsfördelning och ägandeskap av risker kopplade till transnationella klimatrisker och i vad mån Sverige kan påverka sin utsatthet. Utredningen bör inkludera en analys av Sveriges beroende av råvaror och insatsvaror från andra länder, samt risker för brutna leverantörs-och transport­kedjor på grund av klimatförändringar.
• Sverige bör ta en pådrivande roll i internationellt samarbete och diplomati kring samordnad omvärldsbevakning av transnationella klimatriskers påverkan på matsäkerhet. Även rättviseaspekter bör inkluderas, med stöd till klimatanpassning kopplat till livsmedelsproduktion i utsatta regioner i producerande länder, samt undvikande av att diversifiering inte missgynnar redan utsatta producenter.

Pågående aktiviteter gällande transnationella klimatrisker

Under 2023 deltar Expertrådet som programparter i ett initiativ som drivs av Stockholm Environment Institute (SEI) kallat "European Climate Risk & Trade Policy Programme". Initiativet är tänkt att skapa en europeisk plattform för beslutsfattare och näringsliv med fokus på kunskapshöjning, identifiering av strategier och åtgärder samt skapande av ett långsiktigt nätverk kring transnationella klimatrisker. Expertrådet har även presenterat delar från den första rapporten under en workshop på temat transnationella klimatrisker på den nordiska konferensen om klimatanpassning NOCCA på Island. Resultaten från NOCCA-konferensens workshops kommer att sammanfattas i en policybrief och födas in som underlag till den europeiska klimatanpassningskonferensen ECCA som går av stapeln 19 juni i Dublin samt till COP28 i Dubai mot slutet av året.

Adaptation without borders, ett globalt nätverk och partnerskap med målet att stödja beslutsfattare med att identifiera, bedöma och hantera transboundary climate risks (gränsöverskridande klimatrisker), har släppt en första global genomgång av kunskapsläget och vilka lösningar som finns att tillgå. Rapporten gör nedslag i tio globalt viktiga gränsöverskridande klimatrisker och finns att ta del av på adaptationwithoutborders.org.

Expertrådet frågar…

Mikael Allan Mikaelsson, Policy Fellow, Stockholm Environment Institute

Varför är det viktigt att ta hänsyn till transnationella klimatrisker i arbetet med klimatanpassning?

- Det är viktigt att Sverige blir mer medvetet om sin exponering för transnationella klimatrisker och börjar arbeta mer proaktivt för att hantera dessa risker. Under de senaste åren har en växande mängd evidens påvisat att Sverige och andra europeiska länder står inför ett större hot från effekterna av klimatförändringar som har sitt ursprung i andra länder än från de klimateffekter som påverkar direkt inom ländernas egna gränser. Mitt team på SEI har till exempel utfört analyser som visar att Sverige är mer beroende av livsmedelsimport från länder i mer klimatutsatta regioner än man tidigare antagit. Detta är ett oroande resultat eftersom denna import står för nära hälften av livsmedelskonsumtionen i Sverige. Sverige kommer även att bli allt mer utsatt för andra typer av transnationella klimatrisker under de kommande åren, såsom smittsamma sjukdomar som sprids på grund av klimatförändringar och mänsklig migration.

Vad kan göras på nationell nivå för att hantera transnationella klimatrisker?

- Först och främst behöver transnationella klimatrisker få ett större genomslag i både det politiska och offentliga samtalet i Sverige. En tvärsektoriell bedömning av Sveriges exponering för dessa risker behöver göras på kort sikt, med fokus på att identifiera landets befintliga sårbarheter. Dessa analyser behöver kombineras med riktade klimatanpassningsåtgärder. Sverige bör även arbeta med proaktiva insatser internationellt och förespråka ett ökat internationellt samarbete kring hanteringen av dessa risker eftersom de kräver ett globalt och systematiskt förhållningssätt för identifiering av hållbara lösningar. Om vi misslyckas med att hantera dessa risker på global nivå kan det resultera i att länder tar till kortsiktiga lösningar eller åtgärder som förvärrar risken för andra länder.